Blu-rayaktuella You Were Never Really Here

Vedergällning på beställning

När You Were Never Really Here premiärvisades på Cannesfestivalen ifjol fick filmen ta emot en lång stående ovation från publiken. Nu släpps äntligen det kritikerhyllade och brutalt intensiva thriller-dramat på Blu-ray.

Text Thomas Nilsson, Bild Universal Sony

Joe (Joaquin Phoenix) är en introvert och självmordsbenägen krigsveteran och före detta FBI-agent som plågas av mardrömmar, ångest och ett traumatisk förflutet med en våldsam pappa. Nu bor Joe tillsammans med sin gamla, dementa mamma (Judith Roberts) i sitt barndomshem i New York där han tar hand om henne, samtidigt som han livnär sig som hitman.

Joe har specialiserat sig på att rädda kidnappade tonårstjejer som hamnat i traffickingträsket och utnyttjas som sexslavar – och hämnas de ansvariga med hjälp av en hammare, en rulle silvertejp och en skoningslös effektivitet.

Joe håller låg profil och försvinner som ett spöke efter att ha utfört sina blodiga dåd. Ingen vet vem han är eller var han bor. Uppdragen får Joe i det tysta från en välbeställd affärsman vid namn John (John Doman) som förmedlas av mellanhanden Angel (Frank Pando) som driver en liten kvartersbutik.

En dag får Joe ett nytt jobb – det är senatorn Albert Votto (Alex Manette) som erbjuder en stor summa pengar för att Joe diskret ska leta upp hans försvunna, 13-åriga dotter Nina (Ekaterina Samsonov). Spåren leder till en hemlig pedofilbordell där Joe efter en våldsam sammanstötning lyckas frita Nina och sedan gömma henne på ett motell. Förbryllad ser Joe på nyheterna att Votto plötsligt begått självmord.

Joe inser att hans identitet är röjd när både polis och federala agenter ger sig ut på jakt efter honom och alla han känner. Än mer komplicerad blir situationen när Joe upptäcker att han har förvandlats till en bricka i ett konspiratoriskt politiskt spel som bara kan sluta med ond, bråd död.

Ingen Death Wish-action

När You Were Never Really Here premiärvisades på filmfestivalen i Cannes ifjol möttes filmen av en sju minuter lång stående ovation från publiken. Filmen – som är baserad på en novell (från 2013) med samma namn av Jonathan Ames – är regisserad av Lynne Ramsay som också skrivit manus. Hon vann även pris för Bästa manus i Cannes och filmen var dessutom nominerad till Guldpalmen för Bästa film. Joaquin Phoenix utnämndes till Bästa skådespelare för sitt intensiva porträtt av den själsligt ärrade Joe.

Tonen är plågsamt närgången och våldet rått och otäckt. Men trots upplägget är You Were Never Really Here ingen vanlig hämndaction á la Death Wish – tvärtom. Det mesta av våldet sker utanför bild eller i korta klipp, hämtade från de övervakningskameror som fångar Joes kompromisslösa hantverk.

Styrkan ligger främst i den stämning som vilar över scenerna som skildrar eftermälet av dådens obevekliga brutalitet och det obehag som vägrar släppa greppet om åskådarna genom hela filmen.

När det stod klart att Lynne Ramsey skulle regissera filmatiseringen erkände hon i flera intervjuer att det skulle bli en verklig utmaning. Hon hade ju aldrig tidigare gjort en film med vapen och var tvungen att hitta på ett sätt att skildra det grova våldet i storyn.

Eftersom budgeten inte tillät Ramsey att filma några större actionscener valde hon att fokusera på konsekvenserna av de brutala illgärningarna istället för på våldet i sig själv. Hon medgav att det var en chansning eftersom hon varken hade tid eller pengar att spela in scenerna igen om det skulle visa sig att idén inte fungerade.

I boken använder Joe också en mängd olika redskap när han går loss på förövarna, men Joaquin Phoenix envisades med att plocka bort dem och bara använda en hammare eftersom han ansåg att det skulle göra karaktären mer trovärdig.

Manuset var en vild chansning

I en intervju med Film Comment (mars, 2018) berättar regissören Lynne Ramsey att hon började skriva på ett manus redan 2016. Hon hade då i sista stund hoppat av inspelningarna av filmen Jane Got A Gun och blivit hudflängd i media. Många upprörda röster i filmbranschen menade att hon bränt sina skepp och gjort sig omöjlig i Hollywood.

– Jag flyttade till en ö i Grekland då. På vintrarna finns det inte så mycket man kan göra där, så jag började skriva ett manus efter en novell som heter You Were Never Really Here. Det första utkastet skrev jag på vinst och förlust eftersom produktionsbolaget inte hade köpt rättigheterna än.

Ramsey berättar att hon snabbt blev väldigt engagerad i storyn och att det gick lätt att skriva.

– Jag kände ingen press alls, det här var ju bara ett projekt som jag skrev för att jag tyckte det var intressant och spännande. Därför flöt det på ganska lätt.

När manuset var klart gick resten nästan lika fort. Filmrättigheterna säkrades och Ramsey plockade ihop sitt team.

– Vi hade inte särskilt mycket tid för att förbereda inspelningarna, men jag hade pratat med hela gänget redan när jag skrev manuset, så alla var redo. Det innebar också att det blev lättare att jobba snabbt och anpassa oss till Joaquins schema. Han kom in redan på ett tidigt stadium och hjälpte till att utveckla sin karaktär.

Ramsey avslöjar att hon hade Phoenix i tankarna för rollen som Joe redan innan hon började skriva manuset.

– Det var ovanligt. Jag brukar aldrig tänka på en speciell skådespelare i den processen, berättade hon i för Film Comment.

Fyrverkerier i huvudet

I samma intervju säger Lynne Ramsey också att hon bokstavligt talat fick se Joaquin Phoenix förvandlas till den plågade krigsveteranen Joe framför sina ögon. (I novellen är Joe inte alls lika maskulin och muskulöst lätt överviktig. Där påminde han mer om ringaren i Notre Dame, enligt regissören.)

– Joaquin gick upp i vikt och lade på sig åtskilliga kilo muskler. Han lät hår och skägg växa och går verkligen in i sin karaktär när han jobbar. Han är också oerhört noggrann och skicklig på att upptäcka och mejsla fram detaljer ur sådant som man annars kanske tänker på som klichéer i manuset. Att jobba med Joaquin var som att jamma med en skicklig musiker. Det var fantastiskt eftersom han litar så mycket på sina instinkter. Det gjorde att jag verkligen försökte ta mig in i hans tankar så mycket som möjligt.

I Film Comment-intervjun berättar Ramsey att hon spelade in ljudet av fyrverkerier och gav sedan ljudfilen till Phoenix.

– Det är så här jag tänker mig att det låter i Joes huvud och hos alla som varit ute i krig, förklarade hon för skådespelaren.

I en intervju med The Independent (mars, 2018) beskriver Ramsey samarbetet med Joaquin Phoenix som både skrämmande och spännande.

– Jag minns speciellt en scen där han kommer gående rakt mot kameran och jag ser djävulen. Demonen har anlänt! Han påminde om Robert Mitchum (i Trasdockan, 1955). Vi visste att vi ville ha svart humor och ömhet på en och samma gång och om man utstrålar båda delarna, så känns det som om man har med en demon att göra.

Ingen kände igen stjärnan

Dialogen i You Were Never Really Here är väldigt sparsam. Lynne Ramsey berättar i Film Comment att det var ett medvetet val och att hon ville skildra händelserna främst med hjälp av bilder och ljud.

– Jag tycker om den typen av filmer. Det är i grunden en stumfilmsteknik. Inte för att jag har sett så många stumfilmer, men de har en speciell känsla. De känns väldigt ekonomiska och jag gillar att utmana mig själv och se vart mystiken i storyn för mig, även om det innebär att det blir lite galet ibland.

I en intervju med The Guardian (februari, 2018) avslöjar Ramsey hon aldrig tidigare träffat Joaquin Phoneix när han tackade ja till rollen som Joe.

– Det innebar förstås en risk att vi inte skulle klicka när vi väl började filma, fastslog regissören.

– Vi pratade på telefon några gånger innan vi sågs första gången på inspelningsplatsen, men jag tror inte han förstod ett enda ord av vad jag sa på grund av min skotska dialekt.

När inspelningarna väl dragits igång hade Ramsey och Phoenix hittat varandra.

– Han blev som en bror för mig, förklarade hon.

Man filmade på plats i New York under sommaren 2016.

 – Det var obeskrivligt varmt, minns Ramsey. Det var egentligen inte meningen att vi skulle filma under sommaren, men det fick bli så eftersom Joaquin fick en lucka i sitt schema.

När man började filmade hade Ramsey inte skrivit klart slutet (som skiljer sig en del från novellen).

– Jag tror att hettan och stressen gav oss den extra energi som är väldigt påtaglig i den färdiga filmen.

Eftersom man hade så ont om tid improviserade Ramsey också fram en del scener, bland annat en scen där några japanska turisttjejer på stan ber Joe ta bilder på dem med deras mobiltelefoner. Ingen kände igen den storvuxne och skäggige, trefaldigt Oscarsnominerade skådespelaren, vilket Ramsey utnyttjade vid ytterligare ett par tillfällen.

Chockerande verklig bakgrund

När Joaquin Phoenix först fick frågan om han var intresserad att göra rollen som Joe sa han ja, men förklarade att han inte kunde säga när eftersom hans schema var fullspikat. När så inspelningarna av filmen (The Sisters and Brothers) blev uppskjuten tog skådespelaren kontakt med Lynne Ramsey.

– Jag ringde upp henne och frågade om hon trodde att hon kunde göra filmen på åtta veckor. Hon svarade; ”Absolut, självklart”, fast jag själv tänkte det var omöjligt, berättade Phoenix i en intervju med Ctvnews (april, 2018).

Han berättar också att det som lockade honom med rollen var att Joe å ena sidan är en våldsam och psykiskt störd person, men samtidigt ruvar på en varm, omhändertagande och godhjärtad människa.

– Jag tyckte det var rörande med en karaktär som inte bara reduceras till en av de vanliga ”De kidnappade min dotter och jag tänker inte ge upp förrän jag gjort slut på dem allihop”-klichén. Här fanns också en möjlighet för Joe att ifrågasätta vad han håller på med under hela filmens gång. Vi vet inte vart han är på väg. Ibland tror vi att han ska ge upp eller bara fullständigt förlora greppet och inse att han inte kan fullfölja det han har påbörjat.

Inför inspelningarna förberedde Phoenix sig både fysiskt och psykiskt. Han tränade på gym och läste om vilka effekter som olika psykologiska trauman kan orsaka. Skådespelaren träffade även Ty Ritter som grundade Project Child Save och som själv räddat barn som kidnappats och sålts som sexslavar.

– När jag läste filmmanuset trodde jag att allt bara var påhittat. Jag trodde inte att det finns människor som tar sig an sådana här uppdrag, men Ty är en sådan person. Jag förstod inte hur skrämmande vanligt sådant här är. Det är nästan ofattbart hur många barn som blir utsatta för den här typen av övergrepp.

Därför nobbar Phoenix sina egna filmer

Den You Were Never Really Here som gjort sitt segertåg på biograferna är lite annorlunda än den version som visades på filmfestivalen i Cannes. Filmen är kortare och stramare och har beskrivits som ännu mer närgången och intensiv. Det var filmbolaget som bad Lynne Ramsey att snabbklippa filmen för att hinna få den klar, så att man kunde tävla om Guldpalmen.

– Först var jag emot den idén, jag var för trött och orkade inte bekymra mig om Cannes. Men jag kände mig nöjd med den version jag hade klippt ihop, förklarade hon i en intervju med Rolling Stone (februari, 2018).

Sin vana trogen har Joaquin Phoenix inte sett den färdiga filmen – han tittar aldrig på sina egna filmer.

-Jag föredrar att minnas hur det var under inspelningarna, sa han i samma intervju med Rolling Stone.

– Jag minns när vi filmade i Joes mammas hus, det fanns ingen jävla plats någonstans. Varenda litet rum var fullt av utrustning. Vi stod i en garderob och försökte prata lite privat. Vi svettades och stank medan vi försökte få till en jävla pratstund. Ingenting kan matcha den upplevelsen. Det var uppiggande och jag minns hellre den känslan, sa Phoenix i Rolling Stones-intervjun.

 


Artikelflöde

TÄVLING

JURASSIC WORLD: FALLEN KINGDOM

TÄVLA OCH VINN FILMEN PÅ BLU-RAY OCH SPELET TILL PS4!


Recension

THE CREW 2

Var det ont om semesterdagar i somras? Behöver du ett miljöombyte? Då föreslår jag att du hoppar in i Ivory Towers massiva racingvärld, som spänner från kust till kust på nordamerikanska kontinenten.


Sony UBP-X500

Billig universalspelare

Slanka Sony UBP-X500 - firmans tredje och billigaste Blu-rayspelare.


Möbelsnickeri för hemmabio

Läcker retro

I Vancouver finns MazinCraft som specialiserat sig på möbelsnickeri för hemmabio.


Smidigare korrigering

Ny version av Dirac Live!

Den nya andra generationens ljud- och rumsoptimeringsprogram är inte bara uppgraderad rent tekniskt utan ska också vara ännu mer lättanvänt med både tydligare gränssnitt och förenklad inkoppling.


Sony TV

Nya toppmodeller

Namnet Master reserverar Sony för sina allra bästa TV-apparater och nu kommer två nya minimalistiska Mastermodeller: AF9-OLED och ZF9-LCD.


32-kanals processorförsteg

StormAudios nya topprocessor

Ett balanserat moduluppbyggt 32-kanals processorförsteg överlastad med finesser som tre 3D-format, Sphere Audio och Dirac Live-korrigering, men ändå har överskådligt gränssnitt och är lika hemtam multisammanhang som i kräsen hifimiljö - finns det?


Exklusivt för hemsidan!

Krönika: I favoriternas fotspår

När regnet sveper in från väster och sommaren drar sin sista suck dricker vi kaffe på Kafé Öresund i Viken.


Marantz NR1609

Röststyrd lågprofil

Marantz uppskattade slimline-receivrar heter i år NR1509 och NR1609!


Test: VSSL A.3

Ljud i hela huset

När du ändå håller på att installera en ordentlig hemmabio, varför inte se till att du på ett smidigt sätt kan lyssna på musik i resten av huset?


SPELRECENSION

DETROIT: BECOME HUMAN

Quantic Dream har med sina tidigare spel på många sätt nästan helt suddat ut gränsen mellan tv-spel och film.


Krönikan

Meningen med livet är enkel

Spies (ät), rejs (res) og vær glad.

Ordleken blir förstås inte lika fyndig på svenska som på danska.


Massivt ljusflöde med laser

Panasonics serie av Sholid Shine-projektorer utökas med PT-RZ870 som specar 8 500 lumen och 1920x1200-upplösning.


YAMAHA RX-A3080

Tungviktare på G

Yamaha flaggar för att bjässarna i Aventageserien är på väg, och det märks på finess-listan att dessa receivrar ska funka oavsett plats!


TÄVLINGEN AVGJORD!

NI VANN THE ENDLESS!

Här kommer vinnarna av The Endless på Blu-ray!


Meddelande

Laddar meddelande...